source, weheartit

det finns saker vi inte kan ro över, även fast vi väldigt gärna skulle vilja. Det är som att stå på en klippa vid vattnet och se havets kraft bilda vågor. Vågor med upp och ner gångar. För det är ju sånt som livet är, vi möts ständigt av motgångar men vi har också tidsom vinden i ryggen som pushar oss framåt. Just nu befinner jag mig någonstans där emellan, som att just jag står på den där klippan och tittar på. Ser allt rulla förbi, utan att jag själv kan få någon kontroll på tillvaron. Själv vill jag framåt, jag vill vara glad men av vissa anledningar dras jag bakåt och istället för att känna glädje känner jag en gnagande oro i magen. En oro för att en person nära mig, som jag tycker så mycket om, ska försvinna. Försvinna likt vågorna till havs ..

en text av mig, från mitt hjärta just precis nu.